För allt är lite svårt och jag orkar inte förklara.
För livet leker upp och ner och vänder sig ut och in och att allt helt plötsligt har allt vänt.
För jag vet aldrig om jag ska känna samma sak som jag gjorde nyss.
För att jag ville inte ha det jag hade, men jag vill inte heller vara utan det.
För jag gjorde ett val.

Jag vet inte längre, jag mår inte dåligt, men jag mår inte bra heller. Förvirringen tar över och jag är bara tacksam för att jag har de finaste vänner någon någonsin kan önska sig.
Att jag har dem som kom i söndags för att ta hand om mig då jag visste att jag hade gjort rätt men fortfarande önskade att det såg annorlunda ut. Att min älskade flicka fortfarande vet, fortfarande ringde ikväll då det var kris och kom hit, trots att vi inte setts på jag vet inte hur länge.
Jag tror jag älskar mitt liv, jag vet bara inte riktigt hur just nu.