Usch, blir inget bestämt och jag tar mig ut snart så finns det en chans att de där ovälkomna tankarna tar över helt och jag stannar inne.
Isa ringde nyss, hon tar iaf bussen strax in till staden, fast inget annat är bestämt.
Då kan jag dra mig snart och träffa henne, då borde humöret gå upp ett par steg, om inte hon är jätteless också.
Aja, det ordnar sig.
Jag vill ifrån skell nu, nu då jag har sovit massvis ett par veckor så börjar orken komma tillbaka, vilket också betyder att min rastlöshet är tillbaka. Jag är inte gjord för att vara still, jag tycker inte om då det inte händer saker. Jag vill vara mitt i händelsernas centrum, hela tiden.
Menmen. Nu ska jag dra mig.
Puss på er!:*