116.
Varför slutar det alltid med att vi sitter vid en dator och gör ingenting?
I alla fall de gånger då det inte är sol och varmt.
Män, det gör inte så mycket, det är tråkigt som satan, men jag klarar mig.
Idag är dagen, fyfan.
Annars har det inte hänt så mycket idag, vi har haft tråklektioner, som vanligt.
Jag har inte orkat anstränga mig, bara spelat på mobilen, som vanligt.
Är fruktansvärt less, som vanligt.
Ångest.
Ja, jag har just nu väldigt förvirrade ooch blandade känslor.
Ni som står mig närmast och pratar med mig varje dag vet varför.
Även om jag inte har kunnat berätta det för alla.
Även om det inte alltid verkar så så är det för att i skrift kommer nästan alltid det där jobbiga fram, även om det egentligen inte är det som har överhanden.
Men nu börjar våran röst och rörelse, pussar!
I alla fall de gånger då det inte är sol och varmt.
Män, det gör inte så mycket, det är tråkigt som satan, men jag klarar mig.
Annars har det inte hänt så mycket idag, vi har haft tråklektioner, som vanligt.
Jag har inte orkat anstränga mig, bara spelat på mobilen, som vanligt.
Är fruktansvärt less, som vanligt.
Men samtidigt är jag glad, jag vet att det mesta kommer att ordna sig.
Mitt liv kommer att ordna sig.
Och jag kan gå genom en hel dag där jag ler större delen av tiden.
Det känns så fruktansvärt bra att jag inte vet vad jag ska göra med det.
Jag är glad, någonting har hänt :D
Mitt liv kommer att ordna sig.
Och jag kan gå genom en hel dag där jag ler större delen av tiden.
Det känns så fruktansvärt bra att jag inte vet vad jag ska göra med det.
Jag är glad, någonting har hänt :D
Ångest.
Ja, jag har just nu väldigt förvirrade ooch blandade känslor.
Ni som står mig närmast och pratar med mig varje dag vet varför.
Även om jag inte har kunnat berätta det för alla.
Nej nu ska jag sluta skriva om sånt som ger mig ångest.
Jag kan skriva om glada saker istället.
Som..
Snart är det sommar.
Jag har underbara vänner.
Jag lever.
Men mest av allt, jag mår bättre än någonsin förut.
Jag kan skriva om glada saker istället.
Som..
Snart är det sommar.
Jag har underbara vänner.
Jag lever.
Men mest av allt, jag mår bättre än någonsin förut.
Även om det inte alltid verkar så så är det för att i skrift kommer nästan alltid det där jobbiga fram, även om det egentligen inte är det som har överhanden.
Men nu börjar våran röst och rörelse, pussar!
Kommentarer
Trackback