307.
Kvällen har bestått av kvällsångest, och jag vill beskriva helgen med samma glädje som den har bestått av, därför har det ännu inte kommit något om min helg, kanske kommer det imorgon.
Jag är förvirrad, trött och full av ångest så nu ska jag se ifall sömnen vill ta mig.
Egentligen har den här dagen varit bra, första gången på väldigt länge jag har låtit mig själv stanna kvar i soffan hela dagen, inte ens klä på mig. Det kändes bra och jag är stolt över att jag klarade det.
Varför gör du det så svårt för mig?
Jag vet inte vad jag ska tro, tycka eller tänka.
Aja, imorgon är det skola. Bajs.
Men jag får iaf träffa Cia och så, det brukar hjälpa.
Nu ska jag gå till sängen och hoppas på sömn.
Det är såna här stunder man inte vill behöva sova ensam.
Godnatt alla.