Vi har satt oss på våra feta små ass nere i D&T. Men vi har upptäckt en fruktansvärt hemsk sak.
De jävla fittorna har begränsat internet här. Så apberget m.m adjöss.
Aja, vi klarar oss väl, men det är ett bra tidsfördriv dom har tagit ifrån oss.
Imorse ville jag bara vända på mig och stanna i sängen, funderade rätt ordentligt på att sjukanmäla mig för att få ta igen ännu lite mera sömn. Men tillslut steg jag upp endå, hann med både frukost och dusch så det kändes rätt bra.
Annars så blir det här en rätt lugn dag tror jag. Lång lunch, sen två lektioner innan helvetet är över och jag kan fly fältet.
Jag och lillyster ska springa på staden och leta födelsedagspresent till våran kära mor. Vi har siktet inställt på en bok och en tvålsak till badrummet. 
Efter det ska jag ringa in min kära lillmatilda till staden för att bjuda sötnosen på middag. Subbesubway. Detta för att jag inte hade/har nog med pengar för att fixa en bra present och för att fantasin har stannat. Så då bjuds det på middag och sällskap. Hoppas inte att det blir massvis med besvikelse.
Kvällen vet jag inte hur den kommer att spenderas, om vädret tillåter blir det nog en långpromenad, kanske med stina? Eller så kommer jag att komma hem, lägga mig ned på soffan, slockna där och helt enkelt inte ta mig upp.
Annars så är humöret bättre idag än vad det har varit på länge. Det betyder inte happy och stabilt och så. Men bättre iaf.

Nu blir det här ett långt inlägg och jag förväntar mig inte att folk ska orka läsa det. Men bloggandet blir tidsfördriv nu då många andra sidor har tagits bort. Så skyll på idioterna, det är deras fel.

jag har kommit fram till att det finns ett speciellt tillfälle då jag mår bra, omständigheterna spelar ingen större roll. Men då jag är påväg någonstans (bil,buss,flyg) då mår jag bra. Jag känner mig lung inuti och jag älskar känslan av att veta att då jag ser ut genom fönstret nästa gång så kommer jag inte att se samma plats som för några minuter sen. Jag mår alltid bra då jag är påväg. Det betyder inte att jag alltid är glad, jag kan sitta och gråta. Men det är på ett annat sätt då jag är påväg, då känns det fint, det känns okej. Det känns bra. Speciellt om det är mörkt utanför. En lång bilfärd i mörkret med lite mysig musik och annars tyst. Det är lycka i mina ögon.
Just känslan av att vara påväg. Att vara stilla ger mig ingenting. Att vara påväg, det betyder något.