Jag känner att jag börjar ramla in i en viloperiod igen. Jag har egentligen ingen lust att göra något förutom att bara ligga hemma och slöa (eller vara hos Robin och slöa, det är ännu bättre). Lusten att träffa folk och hitta på roliga saker är i botten just nu, men jag vet att jag kommer att komma upp igen förr eller senare. Ge mig bara ett tag att samla kraft. Jag har levt för hårt rätt länge nu.
Så om jag är otaggad eller glömmer bort att ringa är det inte för att jag inte vill träffa dig, jag försöker helt enkelt stanna upp och bara vara just nu.


Jag drar nog till träsket i helgen, stänger av mobilen och slöar hos mina gamlingar ett par dar. Det känns helt underbart.

Du får mig sjukt glad!