Med gråten i halsen
Idag känner jag mig konstig. Jag vill inte riktigt, jag försöker vara glad och leka på med de andra barnen men någonstans är det något som känns fel.
Aja, Peter Pan går framåt, även fast jag själv känner att jag inte har hittat min roll än, jag känner inte Kapten Krok alls, vilket gör att allt känns jobbigt och åt helvete. Men vi har i alla fall börjar komma någonvart i repningen vilket gör att paniken har släppt litegrann.
Jag tror även att våra lärare vill ta död på oss då vi praktiskt taget inte har någon fritid alls just nu. De har förlängt typ alla dagar och vi har en massa grejer att göra på kvällstid också (teatrar att gå på, teaterkurser på kvällstid osv), jag känner att mitt eget liv blir rätt lidande vilket inte är så roligt då jag inte alls brinner för teater eller ens för Peter Pan föreställningen.
Menmen, slutklagat nu. Dags att ta tag i den förhatliga projektarbetsrapporten kanske?
Aja, Peter Pan går framåt, även fast jag själv känner att jag inte har hittat min roll än, jag känner inte Kapten Krok alls, vilket gör att allt känns jobbigt och åt helvete. Men vi har i alla fall börjar komma någonvart i repningen vilket gör att paniken har släppt litegrann.
Jag tror även att våra lärare vill ta död på oss då vi praktiskt taget inte har någon fritid alls just nu. De har förlängt typ alla dagar och vi har en massa grejer att göra på kvällstid också (teatrar att gå på, teaterkurser på kvällstid osv), jag känner att mitt eget liv blir rätt lidande vilket inte är så roligt då jag inte alls brinner för teater eller ens för Peter Pan föreställningen.
Menmen, slutklagat nu. Dags att ta tag i den förhatliga projektarbetsrapporten kanske?
Kommentarer
Trackback