Känner att just nu är det fan inte bra.
Går omkring och låtsas att mitt liv är toppen, men jag saknar (och hatar/älskar) R, så satans mycket, är så arg och ledsen på min mor att det känns som att jag lika gärna kunde försvinna.
Imorgon skiter sig och om det inte vore för er mina kära vänner så skulle jag nog ge upp på riktigt, livet är fan skit. Och ni får inte tro att det är bara är på grund av Robin heller, så mycket creds tänker jag inte ge idiotjävlen.
Nu ska jag sova för imorgon är det bröllop och gladansikte och sådär.
Allt jag hoppas på är att ni är lyckligare än mig. (För det skulle göra mig glad.)
Puss!