Usch, jag blir så arg. Eller inte bara arg, jag blir.. förvånad.
Jag förstår mig verkligen inte på människor.
Du sjunker i mina ögon mer och mer hela tiden vännen.

Och sen finns det saker som inte gör det hela mycket bättre.
Någon gång förut kanske du visste, men nu vet du inte, inte alls. Tro inte det, jag orkar som inte.

Åh, jag som ändå var rätt glad idag, jag hade spralligheten men nej.
Men jag ska försöka komma dit igen, jag fattar inte varför jag låter sånt folk förstöra mina dagar.

Två tråkiga lektioner kvar, sen är jag fri att dra ifrån helvetet.
Då blir det hem och gömma mig under täcket, ligga där och samla kraft för en till dag.
Nu ska jag hjälpa cia med design tills jag börjar, puss!