Jag rusar fort i hopp om frid

Sitter hos Robin nu och livet känns rätt mycket bättre. Dumskallen mindes inte ens vad han hade gjort igår men det ordnar sig nog. Vi ska snart se nån film och jag är nöjd och glad förutom det faktum att jag är så bakis att jag vill dö.
Vi funderar även på att skippa festandet ikväll, men man märker ju.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0